RAS - Rasspecifika Avelsstrategier

Griffon Nivernais


Rasspecifika Avelsegenskaper Griffon Nivernais
Här kan du läsa mer och ladda ner en pdf med historik, statistik och avelsstrategier för Griffon Nivernais
Rasspecifika avelsstrategier Griffon Nivernais.pdf (599.59KB)
Rasspecifika Avelsegenskaper Griffon Nivernais
Här kan du läsa mer och ladda ner en pdf med historik, statistik och avelsstrategier för Griffon Nivernais
Rasspecifika avelsstrategier Griffon Nivernais.pdf
(599.59KB)

HISTORIK   

 

Griffon Nivernais har används sedan 1600 talet i hemlandet Frankrike för ”jakt efter varg, björn, vildsvin, hjort… ” (Phoebus, 1507; Bocquillon,  1984)  men det är först under 1900 talet som den började utvecklas  till den typ vi känner i dag. Få raser har blivit så utforskade och omskrivna angående hälsa, mentalitet, exteriör och jaktegenskaper med mera. Bland alla spaltmetrar kan man notera att det redan 1947 skrevs en doktorsavhandling av Gaumont Alexandre-Jean-René bild 1 och en andra på 90 sidor 2003 ( Lyons veterinär högskola) bild 2. Där det i korthet  slås fast att Griffon Nivermais är en mycket frisk ras och en utmärkt jakthund.   ”Le Griffon Nivernais est un chien rustique,jouissant d´une excellente santé.Il n´auraitd´ailleurs pas été conservé par les chasseurs s´il n´avait pas cette santé robuste.”

“Griffon Nivernais är en rustik hund begåvad med en utmärkt hälsa. För övrigt hade jägarna inte föredragit den om den inte hade haft en robust hälsa”

”Il ne souffre d´aucune maladie congénitale ou héréditaire particulière (Mondon,2001)”  

Den lider inte av någon särskild sjukdom varken medfödd eller ärtflig (Mondon,2001)

                                                                                             

 NUTID

1925 bildades den franska Nivernais klubben

Det är först efter kriget 1945 som ett målmedvetet arbete inleddes för att utveckla den vildsvinsspecialist vi har idag. Bland alla verktyg man använder idag kan man inte bortse ifrån Franska klubbens högst ansedda jaktprov som är CCR (certificat chien rapprocheur). Provet innebär att EN hund inom en viss tid måste reda ut nattspåren från vildsvinet och börja jakten utan att visa intresse för andra hjortdjur. I annat fall blir den utslagen.  

 

2006 importerades de 3 första hundarna till Sverige efter ett långt och mödosamt arbete med att kartlägga erkända seriösa franska uppfödare och passande blodslinjer. Därefter har det nästan årligen hämtats lämpliga avelshundar från 8 obesläktade blodslinjer.

 

Svenska Griffon Nivernais Klubben

Bildades den 8 Mars 2008 i samband med Vildsvinsmässan i Västerås.  Klubbens målsättning slogs fast:  

”Genom selektiv avel och tydligt ledarskap är vår målsättning att få fram en hjortdjursren hund som med stor lust jagar vildsvin på ett sätt som passar den svenska allmogejaktens traditioner”

 

Nuvarande situation inom Nivernais populationen

. Antal hundar 2016 är ca:140      

 



  


Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull)
D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx.


   
  

 

  

Hälsa: Endast 3 avelshundar och 3 avkommor från olika kombinationer har genomfört HD undersökning samtliga HD fria A. Mot den bakgrunden och de omfattande studier gjorda i hemlandet finner vi ingen anledning att HD röntga rutinmässigt. Detta får ske på frivillig basis.. Inga rasbundna sjukdomar har upptäckts. Konstaterats enstaka fall av tandbortfall.  

Jakt: Klubben har en jaktgrupp som erbjuder jaktlagen ekipage för rena vildsvinsjakter. Den verksamheten växer och uppskattas alltmer av jaktlagen. I år kunde vi inte tillgodose den växande efterfrågan av jakter med Griffon Nivernais.  

Trots ett numerärt lite antal klarade Nivernais hundar utöver godkända test i hägn, pris på jaktprov  för drivande vildsvinshundar och RR. Flera kan dessutom titulera sig SE VCH.  


Jaktprov (utformat av SSDV)

Årtal

Hundens Namn

Pris

2011

Trästabos Dunder

2:a pris

2011

Trästabos Dessi

3:e pris

2013

Trästabos Dacke

1:a pris

2014

Trästabos Hobbe

1:a pris

2015

Trästabos Hobbe

1:a pris

2015

Trästabos Hobbe

1:a pris SE JCH, SE VCH

2016

Trästabos Hera

2:a pris SE VCH

2016

Trästabos Figaro

3:e pris

2016

Trästabos Heidi

1:a pris

2016

Trästabos Heidi

2:a pris


RR DIPLOM   

2012

Trästabos Dessi


Trästabos Coffee


Trästabos Clintan


Trästabos Figaro

2013

Trästabos Dacke


Trästabos Escott


Trästabos Hera


Öckersbos Hero

 

 

Mentalitet exteriört

Ett antal starter på utställning med övervägande del ”Excellent” som bedömning och bevittnat trevligt uppträdande. Dock bör det påpekas att det är ganska stora variationer angående storlek och hårlag. Troligtvist beroende av helt skilda blodslinjer med låg inavelsgrad som följd men som gagnar rasen på sikt.

     

 KLUBBENS MÅL

 

Jaktetik skall vara ledstjärna för varje hundägare för att motsvara allmänhetens krav. Vi skall inte ha hundar som går in för att slåss med vildsvinet med risk att skada viltet eller bli skadade själva, till och med bli dödade.  En hund som är konvalescent stora delar av jaktsäsongen  är inte till mycket glädje.   

Griffon Nivernais med sina säregna egenskaper, stor jaktlust, mod, dådkraft, samarbetsvillighet, kombinerad med vekhet och sin ringa skärpa, med en måttlig drevfart trots sin storlek, motsvarar väl de krav man kan ställa på en effektiv vildsvinshund utan att ge avkall på jaktetiken och kraven från allmänheten.  

Med sin lilla besättning står Nivernais Klubben inför en annorlunda utmaning för att bevara kvalitet och fortsatt framgång.

-          Växa  med; bibehållen eller  helst förbättrad standard på hundarna när det gäller hälsa, utseende mentalitet, Jakt, samarbetsvillighet.  

-           Fler meriterade  hundar på utställning, jaktprov, diplomtest, spårprov. Så att vi kan följa utvecklingen inom rasen.  

-          Fortsätta visa upp våra hundar i arbete så fler upptäcker rasens egenskaper och bildar sig en uppfattning själva.  

-          En nivernais är en vildsvinsspecialist  och måste som sådan vara rådjursren RR  

-          Avla på friska utställda och främst jaktmeriterade hundar . Fortsätta samarbetet med franska nivernais klubben.  

 

Strategier 5 år framåt

Växa kontrollerat och därmed följa utvecklingen, behålla bredden, kvalité går före mängd. Propagera hos medlemmarna via interna möten, klubbens hemsida, mässor…  vikten att meritera sina hundar under alla dess former för rasens framtid.  

-          Avla endast på hundar utställda med minst very good. Om jaktmeriter inte finns är det ett MÅSTE att man har jagat med kommande avelshundar,  så att man har en god bild av deras förmåga och tillstånd. Detta sker i samråd med avelsrådet. Det vore utopiskt att tro  att användande av endast jaktmeriterade hundar i en så liten ras skulle föra rasen framåt, Det finns många exemplen som visar att en god jakthund kan vara en bättre nedärvare än en Jakt Champion. Dessutom är en liten ras beroende av fler avelsdjur för att behålla en låg inavelsgrad och en god genetisk spridning.  

-          Hanar: Används max 4 gånger. Tikar högst 3 kullar dock med olika hanar.  

-          Hålla ett vakande öga på tanduppsättning.

-          Fortsätta anmoda och stödja Nivernais ägare så att fler startar på utställning, prov, deltar i dressyrkurser.  

-          Lyfta fram vikten av att göra sina hundar RR är lika viktig som pris på prov. Klubben hjälper gärna till vid frågor angående injagning, RR hur man går till väga..  

-          Fortsatt gott samarbete med moderklubben i Frankrike angående aktuella frågor; Hälsa utställningsmeriter, jaktkvalite, inför tillförsel av nya lämpliga avelsdjur.  

-          Upplysa uppfödare att valphänvisning sker endast om de följer de krav som klubben har på avelsdjur.  

-          Vara tydliga mot nya valpköpare, vilka krav som köpet av en Nivernais innebär, hur en vildsvinsspecialist formas, vilket arbete det innebär.  

-          Var man hämtar kunskap och hjälp inom klubben.  

 

Avelsråd för GRIFFON NIVERNAIS KLUBBEN 2016  

Jacques Dominguez 




  

 2006

  
  

 2007

  
  

 2008

  
  

 2009

  
  

 2010

  
  

 2011

  
  

 2012

  
  

 2013

  
  

 2014

  
  

 2015

  
  

Totalt

  
  

Kullar 

  
  

1

  
  

2

  
  

1

  
  

3

  
  

3

  
  

1

  
  

2

  
  

3

  
  

1

  
  

3

  
  

20

  
  

Tikar 

  
  

1

  
  

2

  
  

1

  
  

2

  
  

3

  
  

1

  
  

2

  
  

3

  
  

1

  
  

3

  
  

13

  
  

Hanar 

  
  

1

  
  

1

  
  

1

  
  

2

  
  

3

  
  

1

  
  

2

  
  

3

  
  

1

  
  

3

  
  

13

  


  

Hundar använda i avel mellan:  

  
  

1990

  


  

-  

  
  

2016

  


  

Typ: